Sök efter släktingar från Örebro och Västernorrland
Här kan du söka efter släktingar i detta släktträd. Det går att söka på namn, födelseårtal, eller på vilken församling och by de olika familjerna bodde på. Bokstaven M eller P berättar om personen är från min mammas eller pappas sida. Alla har inte denna koppling ännu.
OBS platser så som gårdar och byar visas inte exakt hus om inte detta anges.Lerbäck församling - Kolkärrslund
Kolkärrslund
Namnet Kolkärret finns nedskrivet första gången 1698, som namn på kärret på en karta över Emme. Torpet Kolkärrslund ligger vid kärret, nära gränsen mot Emme. Torpet verkar inte ha haft något samband med Kolkärrsgruvan, trots att gruvan ligger några meter från tomten. På en bykarta från 1782 var detta hörn av byn ett vitt område.
Första gången Kolkärrslund nämns i kyrkoböcker är 1824, då Anders Bergström flyttar hit som backstugsittare, dvs han äger ett hus på ofri grund men brukar ingen mark. Han har några år tidigare varit mjölnare i Kvarnen, och en av hans söner blev senare mjölnare. Huset han byggde var troligen det som numera är rivet.
Anders dotter Stina Lotta gifter sig med Carl Gustaf Helsing som flyttar hit. De fick 8 barn, varav 5 dog unga. Carl Gustaf och Stina Lottafick torpkontrakt på marken. Från 1865 brukade de halv torpet. Carl Gustaf dog 1869 och Stina Lotta några år senare. Huset de bodde i revs och delar användes till att bygga ett hus i Hellsjölund. I Hellsjölund bodde då Anders Bergströms sonson Jan Anders.
1866 flyttade Carl Gustaf Persson hit med familj. De brukade halva torpet, och när Helsing dog tog de över andra halvan. Troligen flyttade de hit torpstugan som finns kvar idag. Den stod tidigare i Folketorp och användes som bränneri. Det nya huset byggdes nära gruva. Eventuellt kan det ha funnit hus där tidigare, som had samband med gruvbrytningen.
Carl Gustaf släkt bebor fortfarande Kolkärret. Sonen Per Adolf tog över efter sin far. Per Adolf fick många barn, och flera barnbarn föddes här. Det bodde under en tid fyra generationer i huset.
Efter Per Adolf tog sone Paul vid. Pauls dotter Berit bor nu i Kolkärrslund med sin man Erik. De har byggt ett nyare hus på tomten, och det gamla står obebott. Tomten är avstyckad, och de brukar fortfarande åkrarna.
Laglöshet, och källor som aldrig sinar.
Yterligare notiser i kompendiet från torpvandrigen berättar att området runt gruvan i Kolkärret varkar ha varit ett laglöst land under brytningen, och oklarheterna har fortsatt. På 1940-talet drav Skyllberg en process mot "Paul i Kolkärret" för att han hade huggit i skogen bredvid sitt torp. Det slutade med att marken på 301 tunnland ansågs tillhöra Skyllberg "av hävd", och Paul fick bara äganderätt till tomten.
Sedan berättas det om en källa i närheten av torpet som "aldrig" sinar. på 1940-talet var det så torrt att källorna i Getabo bycentrum sinade, och då fick de gå hit för att få driksvatten. Paul i Kolkärret var slagruteman och har pekat ut platser för många brunnar i trakten. Förmågan att känna vattnet har gått i arv till senare generationer.
Källa: Torpvandring från Lerbäck hembygdsförening
Släktforskningsresa Juli 2013
Först fotograferade jag helt fel hus. Ett hus som låg mer norr över vid sjökanten. Men när jag åkte vidare såg jag i ögonvrån dessa hus. De låg i skuggan av skogen, så det var inte något man lade märke till i första taget. I Getabo träffade jag en man som berättade att Pauls dotter Berit gick bort för något år sedan (2012). Men att dottern Maria bodde tvärs över vägen just vid Getabo. Mannen tyckte ju helt klart att jag skulle besöka Maria. Trots att Maria ska ha varit kusin mer min farmor så var hon i den yngre generationen och vi stod vid min bil utanför deras hus och tittade på mitt material om släktforskningen som jag hade med mig. Hon bekräftade då att jag valt att fotografera fel hus. Så det var bara att åka tillbaka och ta fler foton.
Berit hade bott i det nybyggda huset i Kolkärrslund och de andra husen låg övergivna och igenvuxna på tomten.